I går gifte sig min kusin Lars med sin Anna. En trevlig tillställning med familj och vänner som skålade och var glada tillsammans...Lena taxi undantaget (från skålandet...jag var glad för en gångs skull), då min kära bror och mamma inte har körkort...
Innan bröllopet ringde min kusin mig och frågade vad jag gjorde nu för tiden eftersom de tänkte skriva några korta rader om alla som kom. Jag flummade lite och lyckades klämma ur mig "bittrast i stan, kommer dö ensam i en lägenhet med 20 katter" (mest på skämt)...efter att ha pratat en stund hade han nog med material att skriva om lilla mig...:
Lena, en mycket social och underhållande rättsvetare med rötterna i Kristinehamn När hon inte ägnar sig åt kreditbedömningar finns hon på gymmet eller hemma hos katterna.
Ganska snällt skrivet av honom...lite motsägelsefullt att återfinnas på arbete, jobb och gym och vara social...men jag är tacksam=)
Vigseln var...ska jag klämma i med vacker, för att verka lite romantiskt?! Men det finaste var nog att bruden inte kunde repetera sitt eget namn efter prästen...sådan underhållning går inte att köpa...så äkta...undrar om Lena kommer vara i den situationen någon gång..(öhh..nää...kanske ska hitta någon som kan tänka sig att träffa mig mer än ett par gånger innan de tröttnar på mig=)...och skulle jag glömma mitt namn?! knappast).
Nu är de i alla fall man och fru...inte ett öga var torrt...det var faktiskt inget som var torrt över huvud taget eftersom värmen höll på att ta kol på alla som vågat sig ut.. tack gode att jag inte är man och hade varit tvungen att bära kostym, leve kjolen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar