Vad säger man?

Mat från den gyllene måsen intogs med välbehag denna afton i solens tecken... Deras sallad är faktiskt riktigt trevlig! Blev dock lite förvånad över hur übereffektiv McDs personal måste vara när de lyckas tillverka och tina brödet på exakt samma dag och klockslag?

Kisse!

En av mina katter hade lite oflyt igår... Han hoppade upp till mig i sängen, matte tyckte han luktade lite äckligt och trodde det var andedräkten... Sedan var han borta ett par minuter och kom tillbaka...då slog odören till med sin fulla kraft, bajs!! Stackars lillkillen hade skete i byxan! Diarrébajen var det, fi fäen vad äckligt...hade kladdat ut över hela bakbenen och tassarna... Så det vara bara att gå upp ur sängen vid 23:30 igår och duscha honom... Något som jag inte behövt göra på flera år. Sa till honom, "kom nu Qrre så går vi och tvättar" så följde han efter mig som en annan hund :D... Tur man har skjutdörrar till duschen så han inte kunde fly, för han var inte så sugen på massa vatten kan jag säga... Han travade runt mig flera varv, men kom inte undan för det! Nu luktar han Dumb Blonde från Bed Head... Vilken liten krigare jag har ;)

Nya ting!

Älskar nya saker...det bara är så... Men innan allt blev bra med mitt nya bord och stolar så fick jag och katterna spelet... Jag har fortfarande ont i tummen efter att ha skruvat ihop grejerna...tur brorsan kom och hjälpte till, annars hade nog tumjäveln gått av :D

Skönt att vara ledig!

Efter två veckors semester kan jag säga att jag äntligen fått kroppen att stressa ner:D.. Synd bara att man blir lite rastlös med jämna mellanrum... Igår var jag och my good sir Charles ute och kollade in loppisaffärer... jag har inte varit inne i en sådan på kanske 15 år vad jag vet... tycker inte om lukten, röran eller prylarna så det finns liksom ingen anledning för mig att besöka dessa ställen. Men, men...kunde ju vara en kul grej! Hittade några riktiga "fynd" men av någon outgrundlig orsak så köpte jag inget ;)

Nu så

För första gången i livet ska nu fröken Rehn ha fyra veckors semester. Ska bli spännande att se om man kan bli av med den där eviga tröttheten som följer mig som en skugga... Ska träna och sova i massor MEN idag blir det en fet godispåse för att fira! I onsdags blev jag klar med min utbildning med så nu får jag titulera mig kronoinspektör.. Vackert värre ;) Ska bli skönt efter semestern när man kan börja jobba mer självständigt.. Kommer gå finfiiint!

Vad händer annars då? Inte så mycket kan tänkas, börjar bli dags att åka upp till farfars hus och röja runt lite där nu när bouppteckningen snart är klar. Tråkigt, men pappa ska ju inte behöva ta rätt på allt...

Mamma är sämre igen, men vad är arton års lidande? Få ett svar från en läkare att "han inte hunnit titta efter än" som han sagt att han skulle efter allt det lidande den människan gått igenom måste ju kännas förträffligt... Helt otroligt att en sjuk människa ska behöva strida för sin rätt till behandling, fruktansvärt. Själv står jag maktlös inför allt detta, kan inte påverka.. Vanmakten känns överväldigande ibland, men det är bara att bita ihop och kämpa vidare...vad ska man annars göra? Ibland hatar jag att vara Lena, så är det bara... Samtidigt vet jag att det finns människor som har det värre, men jag lever mitt liv och gnäller över det precis hur mycket jag vill. Ångesten blir lättare att hantera om man får prata av sig lite. Tur att jag har underbara arbetskamrater som jag kan vända mig till om jag behöver det. Ni är guld värda.

Studenten i Kristinehamn ikväll och cykelns dag, bäddar för kraftig fylla bland "dagens ungdom"... Ska hålla mig borta från alkoholen ikväll, imorgon blir det att besöka mamma på sjukhuset...

Upp som en sol och ner som en pannkaka, så är det ibland... Mitt liv i ett nötskal. Gäller att hänga sig fast vid det som är bra och försöka minimera det dåliga. Hmm, man kanske skulle ta en restresa till solen och glömma allt för en stund?

Uhh!!

Usch och fy! Rehnen har skändat sitt tempel med djävulens maltdryck... Gjorde bort mig medium till mycket igår med mitt hemska asgarv som antagligen hördes ända bort till Björneborg... Förstår inte hur jag kunde dra till med århundradets kanonfylla just igår för så mycket drack jag ju faktiskt inte...men vänta här nu...juuust, jag tål ju inget... Efter att ha suttit i solen en hel dag och nästan inte ätit något så kunde det ju faktiskt bara gå på ett vis... Vill passa på att be ALLA jag pratade med igår om ursäkt... Kan bli lite tokigt ibland även när man är gammal och vis (läs: utan fungerande hjärnceller) som jag...=)... Får bocka och buga för årets drängfylla, krypa in i skamvrån och skaka lite i fosterställning medan min stackars kropp försöker göra sig av med illamåendet...

Blond igen!

Japp...här ska krånglas bött, det var visst dags för ny hårfärg igen!

Hmm..

...Kör katten HLR eller är han ute efter glassen jag håller en bit upp utanför bild?

Dagens roligaste...

...En kär kollega hade värmt sin mat på lunchen. Tyckte det osade lite så frågade om jag fick lukta på maten (först trodde jag någon dyngat på sig men insåg att det var en lite för "varm" doft för det).. När jag stack ner näsan och sög in doften/odören höll jag på att dö. Näsan slog nästan en volt i ansiktet på mig för att kunna komma undan stanken. Det luktade en blandning av gammal blöt hund/fotsvett och ruttnande kadaver... Mycket uppskattad kombination om jag får säga det själv. Vet att det är ohyfsat att kommentera andras mat men började asgarva och kunde inte sluta. Frustade som ett djur och fick slänga ner mig i soffan i fikarummet för benen bar inte. Så nära att kissa på mig har jag inte varit sedan jag var liten... Mellan skrattsalvorna utstötte jag underliga ljud som bildade orden "äter du det där blir du sjuk"... Det hela slutade med att han slängde maten och tog en banan... och Lena grät av skratt... Härligt!

...

Har inte skrivit på riktigt länge, varken haft tid eller lust. Det har hänt massor med saker sedan sist, både bra och dåliga.. Börjar väl med det positiva kanske...

Dammade av innebandyklubban inför säsong 2010/2011 och spelade med ett härligt gäng tjejer här i Kristinehamn (jo, jag flyttade visst hem igen från Örebro... Är man hobbyzigenare om man flyttat nio gånger på lika många år?) Vi har haft en alldeles fantastisk säsong och vi gick och vann division 2 Värmland. Men ännu bättre var att vända 0-4 underläge i kvalet till division 1 till seger i sudden på bortaplan i lilla Öxabäck. Dagen till ära hade ett helt gäng med kristinehamnare tagit sig ner dit och förde ett himla liv på läktaren, magiskt var ordet och man kände sig lite som en elitidrottare ett tag (ehh, jaaag veeet att jag inte är det...)

Glädjen över kvalvinsten förbyttes till sorg när min farfar gick bort måndagen efter att vi kommit hem. Samma dag åkte min mamma in på sjukhus och hon är fortfarande inte bra.. Ni som känner mig vet bakgrunden... Känner mig ibland som en liten tioåring som är ledsen hela tiden för att mamma är sjuk, inget jag kan göra åt det utom att finnas till när hon behöver mig... Har till och med börjat gå och lägga mig en stund när jag är på jobbet för att jag inte orkar, skönt med ett vilrum kan jag säga när natten inte räcker till för att läka ihop depphögen som jag kallar min kropp...

Vill avsluta med att säga att jag än en gång fått höra saker som jag knappt vill tro är sanna... Hur orkar människor? Finns det inte bättre saker att göra med sin tid än att prata illa om andra? Kanske tänker på just en person som ni tidigare (i alla fall några av er) kallat er vän. Vad driver er att sprida lögner och rykten? Gruppmentaliteten tar ibland över, människor i flock driver på, ja till och med hetsar varandra, att tala illa om andra. Varför inte vända era "sanningar" och istället ta en titt in i djupet på era egna själar? Mår ni så dåligt att ni måste ha en kyckling att hacka på? Jag gissar att jag kommer att få mycket skit för det här av de som förstår vilka jag menar. Jag kan bara säga att jag hoppas att rätt personer tar åt sig och gör något åt hur de beter sig. Klart att det snackas skit i diverse sammanhang och jag medger att jag med bedriver denna verksamhet med jämna mellanrum... Vi är ju trots allt bara människor... Men det finns en gräns, en linje som man inte passerar. Ni har gått över den, det borde ni veta om. Snälla sluta sprida osanningar, de tjejer jag kände en gång och som har en plats i mitt hjärta finns där inne... Hitta tillbaks till de personer ni var (i alla fall så hoppas jag att jag inte hade så fel om er)... och om ni inte gör det så har ni nu något nytt att skvallra om. Känns som jag borde avsluta med ett AMEN, men hmm...nej...fortfarande inte religiös... Hoppas att det är slut på avdelningen vuxendagis nu.

Myndighetspersonen...

Jo, Lena jobbar på myndighet... Konstigt nog så verkar inte många runt omkring förstå det... På jobbet skrattar mina arbetskamrater gott åt mig när jag varit med ute på förrättningar och avhysningar... Första veckan jag jobbade var det en dam som frågade mig om jag var med som praktikant, eftersom jag var ny på jobbet så log jag bara lite och sa att jag jobbade "se och lära"... Damen utbrister..oo, jag som trodde du bara var 20 år... Var kanske lite sött sagt till och med... Sedan den incidenten har det hänt liknande saker vid flertalet tillfällen:

- "Och du har lilla aspiranten med dig"- sagt på visning av hus... hmm, visst jag ÄR aspirant...men man behöver väl inte anta det?

- "och han (min kära kollega) hade dottern med sig"- jorå..man brukar ta med familjen på förrättning...

- "jag trodde du var husägarens sambo" - sagt på visning av hus, precis innan hade jag släppt in damen med orden "...och husägaren finns här om ni har frågor om fastigheten.." Jo, jag säger husägaren om mannen i mitt liv...

- "Det är första gången du är med på sådant här va? Du ser ju så ung ut" - sagt av hyresvärd vid avhysning. (idag faktiskt)..

- En gäldenär som berättade om sin sjuttonåriga dotter vänder sig till mig med frågan "ja, ni är väl alla likadana", avdelningen dagens ungdom eller??

Jag funderar allvarlig på att sätta myndighetsstämpel i pannan på mig själv inför nästa resa i vårt härliga avlånga land... tack för mig!

Plötsligt händer det..

Idag vaknade fröken Rehn och var på ett strålande humör...inte ofta det hänt de senaste veckorna kan jag säga... Kanske beror det på att det ska bli askul att spela match i morgon och sedan få hem lite folk på spelkväll, vem vet=)... Var nästan så jag hoppade upp ur sängen... (läs: jag gick upp efter endast två snoozeomgångar på telefonen)... Tappade både mod och tålamod när jag kom ut för att upptäcka att det snöade småspik från himlen rakt in i ögonen på mig... När jag kom till jobbet sa jag knappt god morgon utan muttrade att jag var svart överallt varpå jag stormade in på toaletten...charmig tjej den där Lena... Tur irritationen gick över fort, det har trots det varit en mycket bra dag=)

Städat och fixat inför i morgon nu på kvällen...och min bror har äntligen fixat upp den sista tavellisten här hemma=) Nöjd kan man gå och lägga sig... Eller hmm, vänta... Kanske inte helt nöjd... Någon på jobbet sa till mig idag att jag var Sveriges blonda svar på Mr Bean... Jorå... visst påminner jag om honom :S TYST!! =)

Ibland undrar man om det är värt det... det är nog allt jag har att säga...

Dag två

jo men visst, dag två utan socker... Jag har varit ovanligt tjurig idag, undrar om det är inbillning eller om det är sockerabstinensen som tagit över min kropp... Inte lätt att gå från att äta varje dag till inget alls... Var ute och åt lunch med Persson idag, vi brukar alltid ta en kaka till kaffet...idag var jag grym för jag såg på när han åt...gissa om snålvattnet rann... Ska försöka att inte drömma om godis i natt... myyy preeeeeciiiiooousss...

Bara 29 dagar kvar nu ;)

Usch...nu börjar nyttigheterna... Fick skjuta på mitt lilla nyårslöfte till idag då jag gav mig på alkoholen på nyårsafton. Dagen efter alkohol är jag ju tvungen att dricka minst ett glas cola, så deeeet så!! Det var tydligen någon som tyckte lite synd om mig på årets sista dag så jag fick delta i deras nyårsfirande, vilket jag är tacksam för. Det är verkligen inget dåligt alternativ att vara omgiven av massa djur med... sjukt söta kattungar, tänkte nästan stoppa ner en i väskan och ta med mig hem=) Hundarna var inte så tokiga de heller... Det visade sig att herrn i huset jobbar med min bror med, Kristinehamn är bra litet ändå...

Började denna dag med ostmackor och vatten, guuud så smal jag kommer att bli..ehh.. After eight-asken stod på bordet och hånade mig med sin härlighet, hur ska detta gå egentligen när man redan vill ge sig på sockret? Det har ju inte ens gått en dag än... Kommer vara synd om mig snart, sockerslav som jag är... Ska vara hemma ganska mycket hos mina föräldrar med, jobbar bara måndag och tisdag till veckan... och i detta hus finns det alltid massor med gott att vräka i sig... Den enda större godisgrisen än mig som jag känner är nämligen min kära fader... Så fader min som handlar i affären, helgad varde ditt namn..låt härligheten stanna i affären tack! Amen...

Så ett fett lycka till till lilla mig, en god fortsättning på det nya året till alla... nu blir det snart en tur till gymmet=)