Nu så

För första gången i livet ska nu fröken Rehn ha fyra veckors semester. Ska bli spännande att se om man kan bli av med den där eviga tröttheten som följer mig som en skugga... Ska träna och sova i massor MEN idag blir det en fet godispåse för att fira! I onsdags blev jag klar med min utbildning med så nu får jag titulera mig kronoinspektör.. Vackert värre ;) Ska bli skönt efter semestern när man kan börja jobba mer självständigt.. Kommer gå finfiiint!

Vad händer annars då? Inte så mycket kan tänkas, börjar bli dags att åka upp till farfars hus och röja runt lite där nu när bouppteckningen snart är klar. Tråkigt, men pappa ska ju inte behöva ta rätt på allt...

Mamma är sämre igen, men vad är arton års lidande? Få ett svar från en läkare att "han inte hunnit titta efter än" som han sagt att han skulle efter allt det lidande den människan gått igenom måste ju kännas förträffligt... Helt otroligt att en sjuk människa ska behöva strida för sin rätt till behandling, fruktansvärt. Själv står jag maktlös inför allt detta, kan inte påverka.. Vanmakten känns överväldigande ibland, men det är bara att bita ihop och kämpa vidare...vad ska man annars göra? Ibland hatar jag att vara Lena, så är det bara... Samtidigt vet jag att det finns människor som har det värre, men jag lever mitt liv och gnäller över det precis hur mycket jag vill. Ångesten blir lättare att hantera om man får prata av sig lite. Tur att jag har underbara arbetskamrater som jag kan vända mig till om jag behöver det. Ni är guld värda.

Studenten i Kristinehamn ikväll och cykelns dag, bäddar för kraftig fylla bland "dagens ungdom"... Ska hålla mig borta från alkoholen ikväll, imorgon blir det att besöka mamma på sjukhuset...

Upp som en sol och ner som en pannkaka, så är det ibland... Mitt liv i ett nötskal. Gäller att hänga sig fast vid det som är bra och försöka minimera det dåliga. Hmm, man kanske skulle ta en restresa till solen och glömma allt för en stund?

Uhh!!

Usch och fy! Rehnen har skändat sitt tempel med djävulens maltdryck... Gjorde bort mig medium till mycket igår med mitt hemska asgarv som antagligen hördes ända bort till Björneborg... Förstår inte hur jag kunde dra till med århundradets kanonfylla just igår för så mycket drack jag ju faktiskt inte...men vänta här nu...juuust, jag tål ju inget... Efter att ha suttit i solen en hel dag och nästan inte ätit något så kunde det ju faktiskt bara gå på ett vis... Vill passa på att be ALLA jag pratade med igår om ursäkt... Kan bli lite tokigt ibland även när man är gammal och vis (läs: utan fungerande hjärnceller) som jag...=)... Får bocka och buga för årets drängfylla, krypa in i skamvrån och skaka lite i fosterställning medan min stackars kropp försöker göra sig av med illamåendet...

Blond igen!

Japp...här ska krånglas bött, det var visst dags för ny hårfärg igen!